happywalk

"det är inte dig hon är arg på. det är mig."

(sluta, snälla, du gör det bara värre för dig själv. ta inte på dig skulden.)

"hon hälsar föresten."

(varför är det jag som ska vara den vuxna i den här situationen? hon beter sig som en upprorisk tonåring men får det att låta som om det är mig du tofflar för. patetiskt.)

(Försöker göra allt rätt - skickar godjul sms, följer snällt med till norrland, slår in paket, äter pepparkakor, knäck, julskinka och sill, tittar på kalle anka och karl bertil med familjen, går den obligatoriska förmiddagspromenaden i snön, är uppklädd i klänning, tackar för allt fint jag har fått, dricker glögg och julmust, är mesigt trevlig, pratar med farmor och farfar i telefonen och disskuterar hur mycket snö det har kommit, jämför julklappar med kompisarna, klär julgranen i glitter, lyssnar på kass julmusik och väntar på tomten. Men helvete vad det är jobbigt att spela när jag känner hur det kryper i hela kroppen - jag hatar traditioner, jag hatar julmat, jag hatar att vara artig, jag hatar norrland  och jag hatar snö.)