happywalk

Skulle verkligen vilja skriva massa bra saker här. Om hur glad jag är och om hur livet leker. Men jag kan inte ljuga, då skulle hela idén med en blogg vara meningslös. Istället blir allt bara klagomål, om hur missnöjd jag är. Ganska djupt blir det istället. Faktiskt. Känn ironin. Känn hur jag längtar mig bort, å så patetiskt. Men missnöjet kommer och går och jag längtar lite, ganska mycket till den dagen då jag kan få börja blogga om lite bättre saker. Kan dock säga att jag tror min tid på mediagymnasiet kommer bli bra. Även om vår klass är retardklassen då alla andra är rena mediaklasser (jag går sam-media). Framtid känns bra, lite bättre. Ogillar nuet helt enkelt och okomplicerat.